Precis som de flesta andraundersökningar så visar de att svensk sjukvård har god kvalitet, men att den är långt sämre när det gäller tillgänglighet. Endast i Portugal är väntetiden för att få träffa en allmänläkare längre än här.

Svensk sjukvård halkar efter omvärldens. I exempelvis den senaste europeiska rankingen Euro Health Consumer Index ligger Sverige först på nionde plats, ner från fjärde plats år 2006.

Sjukvårdsminister Göran Hägglund och SKL:s Anders Knape menar på DN Debatt (21 juni) att det är svårt att göra rättvisa jämförelser mellan väntetiden i olika länders sjukvårdssystem, för att i nästa andetag påstå att Sverige inte alls är sämre än andra länder.

– Vi på Trygg-Hansa delar uppfattningen att det behövs mer underlag för att få en heltäckande bild av hur svensk sjukvård står sig internationellt. Därför har vi låtit ett opinionsinstitut ställa ett antal frågor på detta tema till människor i sex olika länder. Och det visar sig att svenskarna jämfört med holländare, fransmän, britter, schweizare och amerikaner är minst nöjda med hur länge de måste vänta innan de får sjukvård. Nära en av tre svenskar är missnöjd eller mindre nöjd med sjukvårdens tillgänglighet, säger Kent Andersson.

Samtidigt pågår det en omfattande debatt om den framtida finansieringen av sjukvården. En rad rapporter - från Långtidsutredningen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) till Timbros och Arenagruppens gemensamma Borg-kommission - har visat att vi står inför en stor utmaning, när skatteintäkterna inte kommer att räcka för att möta människors ökade efterfrågan på sjukvård.

Det är därför heller inte förvånande att varannan svensk är orolig för att i framtiden komma att behöva ta ett större eget ekonomiskt ansvar för sjukvården. Denna oro är politikernas fel. Trots att människorna - det vill säga såväl vårdkonsumenter som väljare – har insett problemet har inget av de etablerade partierna i Sveriges riksdag velat eller vågat ta denna utmaning på allvar. I stället har de stoppat huvudet i sanden och låtsats som att problemet inte existerar.

Det är en oansvarig politik, särskilt när det finns länder i vår närhet som har hittat lösningar som borde vara acceptabla också ur ett svenskt perspektiv. Ett sådant land är Nederländerna, på många sätt likt vårt eget. Där reformerades sjukvården i grunden i mitten av 00-talet.

Den holländska sjukvården finansieras numera av två försäkringssystem som kompletterar varandra. Dels finns en mindre, skattefinansierad försäkring som täcker långvariga sjukdomar. Dels en obligatorisk privat sjukvårdsförsäkring som täcker de vanligaste sjukdomarna. Den enskilde väljer mellan nio huvudsakliga försäkringsbolag. Bolagen köper sedan in sjukvårdstjänster från olika leverantörer som konkurrerar. De flesta priser på tjänster sätts av staten. Försäkringsbolagen får inte tacka nej till patienter eller differentiera premierna utifrån ålder, kön eller hälsotillstånd. Den enskilde och arbetsgivaren bidrar också till en fond som ska utjämna risker. Det bolag som har försäkrat en person med hög risk för sjukdom får ersättning från denna fond. Upp till 18 års ålder är sjukvården kostnadsfri.

Reformen har hyllats av experter runt om i världen. Nederländerna kommer inte bara på en överlägsen första plats i Euro Health Consumer Index. Holländarna själva är också tillfreds med systemet. Enligt den tidigare nämnda opinionsundersökningen är hela 85 procent nöjda med sjukvårdens tillgänglighet, en högre siffra än i alla andra länder. Och när det gäller sjukvårdens kvalitet är holländarna näst mest nöjda, efter Frankrike.

Holländarna är också de som är minst oroliga bland de undersökta länderna för att sjukvården i framtiden kommer att försämras, när det gäller såväl kvalitet som tillgänglighet. Det holländska systemet åtnjuter alltså både starkt stöd och stort förtroende hos den holländska befolkningen.

Trygg-Hansa står bakom dagens svenska samhällsmodell, med vård av god kvalitet till alla som behöver det oberoende av plånbokens tjocklek. Det betyder dock inte att vi blundar för problemen. Det är dags för politikerna lämna strutstaktiken bakom sig och ta frågan om den framtida finansieringen av sjukvården på allvar. Det holländska systemet är i detta sammanhang värt att studera närmare. Det löser finansieringsproblemet utan att ställa människor utan tillgång till vård. Samtidigt skapar det konkurrens och valfrihet för vårdkonsumenten. Det skulle därför kunna vara en utgångspunkt för en diskussion om hur alla i Sverige ska ha tillgång till en sjukvård av god kvalitet också om tio och tjugo år. Om inget görs finns det stor risk för att så inte blir fallet.

Sverige skulle kunna ligga i topp när det gäller sjukvården, inte bara när det gäller kvalitet utan även när det gäller tillgänglighet. Det finns inga skäl att nöja sig med mindre än så. Svenskarna förtjänar världens bästa sjukvård, utan köer.

Källa: Trygg-Hansa