Skogsbruket kan bidra till positiva klimateffekter utan att man satsar på intensivskogsbruk och ökar trycket på den hotade biologiska mångfalden.

Det visar rapporten ”Hugga eller skydda? Boreala skogar i ett klimatperspektiv” som Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF gemensamt släpper idag den 3 juni.

Ett intensivare skogsbruk, där virkesproduktionen drivs upp genom exempelvis gödsling och användning av snabbväxande trädslag är inte självklart det bästa sättet att använda våra skogar för att bromsa klimatförändringarna. Det finns andra möjligheter som knappt diskuteras alls i Sverige.

Kalhyggesfritt skogsbruk är klimatsmart. Det tar åtminstone 20 år för ny skog att kompensera växthusgasförluster som uppstår i hyggesfasen. Genom att avverka utan att lägga skogsmarken kal kan vi fortsätta att producera virke, men utan att öka utsläppen av växthusgaser.

Längre omloppstider ökar skogens kolförråd och är positivt från klimatsynpunkt. Ökad användning av trä som byggnadsmaterial är också bra för klimatet, jämfört med exempelvis stål eller betong.

– Vi måste eftersträva ett skogsbruk som är klimatsmart idag och som kan stå emot störningar i morgon. Då är intensifiering inte alltid den bästa lösningen utan det krävs en kombination av åtgärder. Att förlänga omloppstiderna och producera mer sågtimmer och mindre massaved ökar skogens kolförråd och är positivt från klimatsynpunkt, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare i Världsnaturfonden WWF.

Det som verkar vara bra för klimatet i ett hundraårsperspektiv är inte nödvändigtvis klimatsmart på kort sikt och i vissa fall även osäkert på lång sikt. Ett exempel är stubbrytning på kalhyggen, en metod som nu förespråkas för att öka uttaget av skogsbränsle. Utsläppen av växthusgaser kommer att öka genom att stubbarna bryts ner mycket långsammare i naturen än om de eldas. Det tar sannolikt minst 30 år innan stubbrytning ger positiv klimateffekt.

– Hur vi lyckas i det korta tidsperspektivet blir allt viktigare. Om vi ska klara av att hålla den globala uppvärmningen under den kritiska tvågradersgränsen krävs drastiska minskningar av utsläppen under de närmaste 30-40 åren. Skogsbruksmodeller eller åtgärder som ger positiva effekter bortom 2050 kan vara kontraproduktiva i det perspektivet, säger Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

I det internationella perspektivet är det helt avgörande från klimatsynpunkt att den orörda barrskogen på norra halvklotet får fortsätta att vara det enorma kolförråd det är i dag. Inget annat landekosystem, inte ens de tropiska regnskogarna, innehåller lika mycket kol.

Källa: Världsnaturfonden WWF